Dödsrännor och Duracellkaniner

Den här veckan har varit väldigt olika de andra. Måndag och tisdag har jag ju redan bloggat om, så ons tors och fredag är det kvar.
Onsdag började med MYCKET stoke! Skulle få tura med mina skidor för första gången (gå på skidorna upp för berget). Som sällskap fick jag Martin, Jonas, Jim, Amelie och Mikael. Vi började dagen med att åka White Wall som var rätt förstört. Även om det bara har varit öppet i mindre än en vecka så har en jäkla massa åkare varit där och ritat sina linjer i snön. Efter det uppvärmningsåket så var det dags att börja knata. Vi skidåkare hade med oss rätt utrustning medan brädåkarna inte hade det, så vi gick ovanför snön och brädåkarna knädjupt, ibland värre.
Det tog ca 30 minuter att komma upp och vid toppen stod Rookie och hans två polare och väntade. Jag tror inte att jag har pratat om Rookie tidigare men han är iaf en totalt galen skidåkare som slänger sig utför det absolut värsta han ser. Han droppade en 20meters klippa i Rogers Pass bland annat, tom Ethan som åker friåknings tävlingar tycker Rookie är galen...det säger en hel del!
Iaf så stannade han och frågade oss om vi ville hänga med och hoppa med dom. De hade alltså hittat ett bra ställe för att smälla upp ett hopp. Eftersom ingen av oss hade särskilt bra utrustning för det och att vi alla suuuuger på det freestyliga på snön (framför allt för att vi suger) så åkte vi ner ett rätt mellow men skönt åk ner för att sedan käka lite mellanmål och sedan hika upp igen.
Så vi surfar ner i den sjukt lätta snön som bara sprutade ööööverallt när man for ner. Vi stannade va 50 fallhöjd från "botten" och bestämde oss för att hajka upp till Rookie och hans polare. Så vi satte på oss hudarna och satte bindningarna i gå läge och började knata. Det tog ca fem sekunder innan vi såg en galen Rookie komma dunrandes genom luften i en dubbel bakåtvolt sådär 4-5 meter ovanför marken. Ena rotationen såg perfekt ut sedan sträcker han ut för att sakta en ner den andra. Hela luftfärden tog ett abrupt slut när han tok krashade och skidor och stavar flög överallt! Såg inte ut som man kunde överleva, men han var kvickt upp på fötterna och började knata upp för hoppa igen. Vi kom fram efter 5 minuters gående och där möttes vi av Rookies polare som presenterade sig som Brent. Sjukt nog så var båda av Rookies kompisar kompisar till Jonas förra roommates. Så det var rätt skoj och det blev lite snack om Rob som deras gemensamma vän hette. Under tiden hade Rookie knatat upp för att dra ett hopp till. Den här gången blev det en stoooooor 540. Swtich landning (baklänges) i den landningen var inget att rekomendera. Rookie krashade rätt bra och låg kvar ett tag. Han kommer sen upp, "Are you allright??" frågar Ben varpå Rookie dröjer lite med svaret och sen säger "No....I don´t think so. You know how you have a usefull bone and one useless in your arm...Well if something is broken ....it´s the useless one." Han kavlar upp ärmen och visar armen så fått lite mer volym och fått en stor bula som buktade ut ca 3cm, instant bula kan man säga eftersom han fick smällen 5 minuter sedan. Vi har då käkat klart och sa adjökens och började dra upp igen.
20 minuter och och sen är vi på toppen, där vi till vår förvåning möts av en Jim och en Amelie men ingen Mikael. Då hade dom alltså pulsat u snön upp till knäna heela vägen upp, och det hade tagit över en timma att göra. Amelie hade piskat på gossarna så att dom kom upp....disiplin ska det va!
Vi frågar efter Mikale och Ams säger att han redan åkt och då har han alltså tagit en riktigthårig ränna som jag kollade lite på första gången vi var på toppen. Eftersom jag inte kan vara sämre än en brädåkare så dundrade ag oxå ner. Var inte alls så farlig som jag trodde när jag stod vid toppen.
Vägen ner var lång och trixig och fantastiskt tråkig. Så det fick avsluta dagen.

Dagen därpå var det nästan samma visa förutom att brädåkarna hade fixat sig snöskor och att Amelie hade bestämt sig för att åka skidor ist för bräda och skulle hålla sig i systemet. Karl som hade tänkt att hänga med på turen märkte i liftkön att han hade glömt sina trekkers. Så då fick han joina Ams i systemet.
Men iaf så var vi på vår väg upp mot toppen. Tog ca 40min...sen bestämde sig Micke för att ta en riktigt hårig ränna......sjukt hårig!!!! Jag åkte rännan som jag åkte dagen innan och sedan fotade jag och filmade Micke när han drog ner. Han kom ca halvvägs och sedan krashade han, han hittade iofs rätt ställe att krasha på eftersom det var helt rent där och ca 20 meter innan så var det vassa stora elaka stenar överallt. Drog ner samma väg som dagen innan. Gick bra mkt lättare den här gången eftersom man visste vad som skulle komma hela tiden. Var bara att kötta på!

Shit var långt det här inlägget blev....ngn som läst allt än så länge??

Igår...fredas.... så var det dax att göra lite småhajker och för mig att släpa med kameran ut i bakgården. Hajkade T1 via terminator ridge och fick lite sjyssta pix. Va lite märklig snö och det fanns lite lager inunder som var lite oroliga. Jag sjäkv släppte ett par stora block när jag gjorde en stor sväng. Läskigt värre faktiskt. Men dagen var fin och här kommer lite bilder från den dagen...änjåj!


jag drar en switch sväng
Jonas drar en svängepicjim njutersådär fin utsiktMicke chargaramsgänget och ludde












Kommentarer
Postat av: Erik

ja orka igenom allt lätt:P, mkt kul läsning så forsätt så per=)

2008-01-13 @ 13:19:18
Postat av: jossa

Jädrar va ballt du verkar ha!! Jag vill också åka skiiis!
å bulan Rookie fick var vardagsmat för honom eller? haha

Ha dee!

2008-01-13 @ 14:40:29
URL: http://jossa.blogg.se
Postat av: Per Nyberg

haha..ja. Rookies bula var nog inget ovanligt för honom. :P

2008-01-14 @ 00:43:45
URL: http://pereverywhere.blogg.se
Postat av: Sir-OnTilt-everydayoftheweek

u tha man per, miss ya

2008-01-15 @ 20:28:47

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0