pereverywhere

Kylan var än värre idag. -23 grader samt vindkyla gav effect på -30ngt. Så det blev inte så mkt åkt direkt. Inte så mkt mer har hänt idag. JO, Jocke har beställt byxor...äntligen. Tog bara ...2 veckor kanske? Hoppas dom passar nu bara.

Kort inlägg...men inget har ju hänt...såattehhh

Laters

Rätt skönt med helg...faktiskt. Man får tid till att sova ut och återhämta sig. Den här helgen blev inte så lugn ändå. Blev lite fest i lördags då det var aussie day. Så det var laddat inför galet mkt fest. Så då var man ju tvungen att ha en galen förfest?! Emil tog tag i det hela och började leta efter lekar som kunde fungara som tävlingar. Det blev pingis, ölhävning, irländsk jul, pilbågs skytte och gömma ölen. Vi förlorade tok hårt med en kross som lyder 4-1. Utskåpning var ordet!
Själva utekvällen var inte så värst grym. Knappt ngt folk ute och, rätt kass musik gjorde att jag drog hem lite tidigare.

Dagen idag var ....annorlunda. Det var kallt som mörka sidan av månen...eller nja. -30ngt-ngt. Började med att hajka T1 och fick ett grymt fint åk ner. Ett annat svensk gäng (väldigt duktiga åkare) var med oxå. Dom visade en sjysst men svår linje som Emil och Karl försökte sig på. Jag hade mina bananer på mig så jag va inte så på att hoppa runt bland stenar. Men Emil traglade sig ner, klarade det fint. Karl däremot fångade en sten så illa att skidan löste ut. Han föll över en klippa men ner i mjuk snö, så han skadade sig iaf inte. Men skidan såg han ingenstans. Jag och Emil var på botten av åket och kunde inte göra ngt åt saken utan att kolla på.  Jag och Emil drog efter ett tag vidare till fältet där det var helt okej. Hade fått så mkt faceshots i skogen att jag hade is och snö i hela ansiktet när jag kom ner till day lodge. Hade trots allt snöat 20cm och det innebär att det kommer in VÄLDIGT mkt snö på sina ställen. Tur att man har börjat få lite koll på var man ska ta vägen efter snöfall då :D
Nästa vända på T1 blev bättre. Karl hade precis åkt ner när jag och Emil kom upp för åk nummer tre. Vi körde lite smådrop och latjade ner i den sköna fina snön! Men kallt var det....kallt som satan. Gjorde ont i bröstet när man andades.

Hoppas på en varmare dag imorrn.

Laters!

Dagen som gått va jäkligt rolig! Vi hade planerat att dra till ett kalhygge som förvandlats till minipillow heaven för att få lite sjyssta bilder med bra ljus innan solen försvann. Så vi skyndade oss som fan för att komma dit. Så klart han vi inte innan solen försvann och vi fick göra det bästa möjliga av situationen. Emil hajkade upp för en lite klippa och skutta ut medan jag förevigade hans flygtur. Det blev startskottet för dagen!
 Vi körde den klippan i ett par timmar och testade olika linjer, lite snurrar och lite olika kameravinklar. Var skoj att vara där både som fotograf och som åkare! Kändes som att alla hade skoj. Fick dessutom en del ok foton (som kommer i slutet av bloggen....MEN FORTSÄTT NU ATT LÄSA!) på mina brädåkande polare. Alla började smått men körde bara större och större efter förmåga. Jag var sjukt sugen på att göra en etta utför klippan och landa baklänges, men så hade jag för dagen lånat ut mina lekskidor till Alexis som var sugen på dom, så då var det bara att strunta i den idén. Så jag fick köra lite raka airs med lite korsade skidor och sånt trams. Skoj, men jag vill lära mig mer! 
 Vår session avslutades med att Emil nästan stompa en trea från 5-6m drop till...ja...nästan helt platt landning.
 Vägen ner är inte så mkt tråkigare. Hela pilowfältet är så jäkla roligt att åka på. Man bara studsar fram från pillow till roller till pillow! HUR KUL SOM HELST :D
Åter till systemet....inte så jäkla skoj som man skulle vilja. Men vad ska man göra när ingen har hajk utrustning med sig eller ork att hajka för den delen?
Blev 2-3 piståk sen fick det vara nog för mig. Satte mig på ett café/sushi hak där jag stötte på Sara och Emil. Sara känner Jim och Mikael sen en säsong i St Anton och Emil mötte Sara i St Anton året efter....mysigt.
Vi snackade lite om det mesta och drack lite kaffe. De hade planer att dra till Rogers Pass och Revvy. Skulle vara skoj att hänga med, men jag vill åka efter ett dump, och nu var det ett tag sedan det hände. Men enligt snörapporterna ska vi iaf få en liten dos med fresh i helgen som kommer nu....det är iofs lördag nu när jag skriver det här...men vi kan låtsas som att det är fredag. Blir bättre i sitt sammanhang då :P

Efter dagen i backen drog vi ner till stan där Emil skulle kolla om hans snowboardboots hade kommit fram, samt att Alexis skulle prata med Robin som äger Darkside ang skidköp (EP Pro...sånna stora skidor som jag inhandlat :P). Jag följde på Alexis in i butiken där vi möts av samma snubbar som dagen innan. De kunde inte lova ngn rabatt av ngt slag. Men Robin skulle komma imorrn. 850 dollar ville dom ha för skidorna. Lite väl mkt pengar tyckte Alexis, jag med för den delen. Så han frågade om dom kunde klippa bort 10% så att skatten "försvann". Det sa dom att dom kunde. Så slutsumman blev då 750 ink skatt. Med andra ord mer än 10% rabatt. Supersweet!
Vi drog hem, käkade, bytte om och tog bilen till darkside för att köpa skidorna och få dom, samt mina skidor, monterade uppe på berget (Canyon Creek där Jocke jobbar). Varför vi inte gick till 180 sports som jag gjorde förra gången är för att dom inte är särskilt bra på att montera eftersom det slutade med bulor i belagen efter genomdragna skruv! SKÄRPNING!
Vi kliver in i Canuon Creek och möts av Jockes chef som står och dammsuger. Jag frågar efter "J" som Jocke kallas av medarbetarna och han säger att han är i verkstaden. Chop som var hos oss i lördas jobbade oxå. Så vi snackar lite med dom och kommer överräns om hur allt skulle gå till. De kunde inte fixa det på kvällen eftersom de skulle stänga, men lovade att dom skulle fixa det imorrn ist. JF skulle mäta och borra, han var tydligen killen med mest koll på frihands montering. När vi frågade vad det skulle kosta svarade Chop med ett leende "A couple of beers!".

Gick upp för ...typ 30 min sedan. Har käkat äggen och mackorna och yoghurten.
Såattehh..Nu är det dags att dra ut till backen.. Laters!

har inte skrivit här på ett tag. Har faktiskt inte orkat riktigt. Sovit länge, åkt mkt samt varit mkt trött på kvällarna. Och det är just på kvällarna som jag skriver allt dravel ni läser.
Så NU sitter jag och väntar på att AK ska komma online så vi kan skypa lite med varandra. Med andra ord....nu tar jag mig tid att skriva det häringa!

Har varit två jäkligt fina och roliga dagar! Har kommit två nya svenskar Erik och Alexis (som var med i Whistler förra året...men bröt armen efter fyra månader). Jäkligt skoj att få åka med Alexis igen, trots att han just nu inte åker så bra som han brukar. Men vafan...han har ju bara åkt fyra dagar än så länge och han ska vara här i en månad. Så han kommer nog ha bra koll på planken om ett litet tag. Även en annan Whistlerian som Alexis bodde med första året "over there" har vi stött på. Snubben heter Thomas Bergmalm och är en jäkligt duktig skidåkare. Vi åkte med honom och hans polare idag och......man kände sig rätt kass. Faktist jäkligt kass. Dom såg ut som bergsgetter som skuttade runt med lätta fötter bland klipporna. Sjukt skoj att se några som vet hur man ska vända planken på rätt sätt in action.

Förutom det så har vi hajkat en hel del...faktiskt varje dag...mer eller mindre. Sjukt roligt att vara ute bland bergen och rocka röv bland orörd snö och små granar, detta i sällskap av sköna polare!  Han även knäppa lite kort under hajken...here they come!!!
 

De nya Fredrik,  Erik samt Alexis

Långhajk blev det idag.

Gick upp i lagom tid, käkade lagom mkt frukost och kom lagom i tid till berget och kände mig jävligt svensk. Inte nog med att vi i vårt boende kom till berget vid 10, utan även ett till svensk gäng som parkerar bredvid oss. Så swedecamp är ett faktum. Inget ont om att träffa nytt folk. Men den här säsongen så trodde jag att det skulle bli mer häng med locals. Har iofs inte kommit så långt in i säsongen.
 Hursom så styrde vi mot liften. Jag checkar in hur het jag såg ut i mina nya goggles. Super hot! Kliver ur gondolen vid toppen. Kollar in avi reporten som säger bara bra saker. Det var inte alls lika lavinfarligt som igår. Meget bra!
Börjar med första hijken förbi Whitewall (ska posta en bild på berget) och in mot Reudys bowl. Vi hinner ikapp Martin (som bodde hos oss förut) och hans ride polare. Vi snackar lite och rekomenderar dom att åka en lugn och fin ränna som vi körde första dagen. Jag och Emil hade dock andra planer. Ta en ränna som har ett tvunget drop mitt i åket. Jag åkte första ner och nailar åket totalt, dito Emil. Sjukt fint åk! Vi fortsätter upp mot backside of Reudys. 25 min senare är vi på toppen. Plockar av oss hudarna och drar ner i en ränna som såg fin ut på håll. Men shit vad vi hade fel. Snön var "bulletproof" och det var första gången som jag gjorde "umph" ljud när jag svängde. Fick ta i så sjukt mkt för att få ner kanterna i snön för att svänga. Läskigt, roligt, lärorikt.

Sista hajken mot Molars gick bra mkt fortare än vad jag trodde att det skulle göra. Svettig och varm möts jag av ett magnifikt Dogtooth range när jag väl når toppen! Ngt så coolt har jag aldrig sett. Så branta berg finns knappt. Såg nästan convext ut! Vi tog lite bilder och njöt ett tag innan det var dags att dra ner. Åket ner however var en upplevelse. Fantastisk skogsåkning som var braaa långt. Nästan helt ospårat drar vi ner bland små granar som kikade medan vi svishade förbi. Kan inte vara mer nöjd med dagen faktiskt.

Fest imorrn då Jonas fyller år och jag borde ha sovit för ett tag sedan. Men det är ju helg, så det är skitsamma!

Stay classy San Diego!

Yes.....idag hajkade vi ena bete. Jag ville hajka T2, men blev nerröstad och vi styrde mot Reudys istället. Skulle egentligen dra till Molars som är tre ridgar bort. Tar.....2-3 timmar att ta sig dit. Men lär vara värt slitet har jag hört.
Anyhow så kom vi på på Reudys och börjar kitta om oss efter ca 30 minuter hajkande. Vi hinner inte mer än dra på oss jackorna innan en snubbe kommer förbi och skriker till "shit...the whole face has ripped!!! I skinned that yesterday!" och pekar mot ridgen bortom Molars. Heeela bergssidan hade släppt. Lavinen from hell! Så djup att man kunde se en hel del stenar, och säkert 200m bred. Det enda man hoppas då är att det inte var startad av en människa. Har redan dött 9 st den här vintern i BC, varav 2 var på julafton. Better safe than sorry tänkte vi och struntade i Molars som visserligen var åkt nyligen men har samma egenskaper som den sidan som släppte hade. Så vi tog det säkra men samtidigt oprövade åket att åka längs med kammen ner till dalen.
 Första 100m var så vindpackat att man fick hoppa in svängarna för att man skulle få ngt fäste alls. Det vara inte så länge för efter första flacka partiet kom en sjysst brant som var orörd, dock lite vindpiskad. Så vi lekte ner mellan träden. Det ekade ett och annat "yeeehooo" mellan träden och snön yrde friskt. Vi åkte en åt gången för att man drog upp så stora snömoln efter sig så att det var omöjligt att se ngt framför sig om man åkte tätt efter ngn.
 Jag, Emil, Amelie och Jonas stod längst ner på åket strax innan den täta skogen. Alla hade stora leenden och det pratades om bästa åket än så länge. Strax därpå kommer Jim farandes.."ORRRGASSM!" skriker han. Alla är sjukt nöjda och samtliga trodde att det skulle vara hyffsat smooth sailng ner till dalen. Shit vad vi hade fel!
 Det är nog första gången som åket ner tog längre tid än färden upp. Helvete startades med små små små träd som var delsvis översnöade, sådär småkul att pussla sig ner med 193cm långa spett. En rot som men fastnar på här, en stubbe man inte såg där. Sen var man gött trött och opeppad på resten av färden. Men detta var bara början! Efter skogen kom vi direkt till hinder nummer ett, ett vattenfall drygt 5 meter högt. Emil hittade en sjysst väg ner som han funderade på ett tag, ett träd som bildade en stor kudde som var ca 2 meter från kanten av vattenfallet. Så planen var alltså att först hoppa ner på kudden sedan hoppa vidare ner till marken..taadaa! Men så blev det inte för att vi hade ingen aningn om kudden skulle vara stabil nog att hoppa på eller om den bara skulle ge sig. Det var första hindret...det lätta hindret. Hinder nummer två var ännu ett vattenfall. Detta än högre och med inga alternativa vägar ner som drop, pillows eller rännor. Det var bara att dra av sig skidorna och klättra ner för skien. När man hade kommit ner och vände sig om för att se hur det såg ut nerifrån så såg vi att den plattformen vi stod på var bara snö! Vi kunde lika kärna ha trillat ner i ett hål och spolats ner i bäcken!
 Två hinder avklarade sen var resten ren formalia.

Åket var grymt bra..men jag vet inte om "the juice was worth the squeeze" så att säga.

Har även fixat nya goggles idag. Ni som känner mig lite närmre vet att jag är rätt duktig på att få saker reklammerade. Så mina vackra Spy soldier brillor föll i bitar för två veckor sedan, så jag gick in i en lokal brädaffär som sålde spy och fick dom ivägskickade. Idag fick jag hämta ut ett par nya. Efter lite förhanldande och lite pengautväxling gick jag nöjd från affären med ett par nya Anon Realm Modpod med en extra lins, en blå rackare för sämre ljus ....som det oftast är här i Golden.

Det är typ det som har hänt idag.

Later!!

BTW...bilder kommer snart!

Jaa. Det börjar bli en rätt stor hord med sånna där.....svenskar. Jag trodde vi skulle bli kanske 20 på sin höjd, men bara fler och fler svenskar börjar dyka upp. Idag var det lite gbg och åreaner som had ekommit hit på visit. De visste inte hurvida de skulle vara kvar här i golden eller om dom skulle dra vidare till andra orter. De hade redan varit i Jackson Hole som dom tyckte var grymt bra. Dit vill jag ngn gång, på sant!

Sen blev det såklart en hel del åk idag. Åkte ett åk med Ethan. Skoj som fan! Men musten går snabbt ur en när man inte har fått ngn ny snö på ett tag. Men vafan... snart kommer snön. Känner det på mig!

Hold on world!

Idag började som vilken annan dag som helst. Frukost blablabla osv osv åka biiilen jappa jappa och vi var fan i tid! HELT SJUKT! Har inte hänt på ett tag nu!
 Men eftersom allt i livet mer eller mindre har sina sätt att säga "haha! Got you good punk!" så stod såklart liften still... och då menar jag inte still som i att dom andra liftarna går utan det stod verkligen jääätte still! Så vi stod där och väntade och väntade...och väntade. Efter ett tag kom en lift/-ie/-waffe/-vakt som informerade oss om att det var inte säkert att liften skulle öppna alls. Sjukt antistoke med tanke på att vi för en gångs skull var i tid och allt!
Men som allt annat här i Golden så hade dom inte såå stor koll på vad som egentligen skulle hända. Så efter ca 15 minuter så började liftarna att gå, världens anstormning mot liften var i full fas! Vi kom upp lagom till att de lättåtkomliga åken var spårade. Men dom hade inte vi tänkt att åka ändå. För tanken med dagen var trots allt att vi skulle hajka. Så vi började med att kolla avireporten, eftersom det hade blåst halv storm och det gör att snötäcket blir jäkligt ostablit. Så vi läste oss till att det var rena självmordet att ge sig ut då faran var 4 av 5 på skalan över hela berget! Så vi efter många om och men bestämde vi oss för att vi skulle skita i att hajka och köra lite inbounds. Vi var inte helt överräns då en del ville bygga hopp och en del inte.
Hursom så blev det ett par åk i systemet, bland annat ett chute som vi körde 2 gånger. Kollade på det chutet senast det hade snöat men då hade jag helt fel skidor på mig. Mjuka och sladdriga gör sig inte i rännor som slutar med ett outrun i pucklar.
Inte nog med det hittade vi ett annat sjysst åk på en kam som heter Redemption Ridge. Kalle dundrade ner i 200km/h över pucklarna såg periodvis ut som det sista han ngnsin skulle försöka sig på. Jag hade inte tänkt att vara sämre. Så jag skulle ta en annan linje som var lite mer ifylld med snö och köra hårt som attan. Hinner komma ner ca 40fallhöjdsmeter innan jag får ett sånt sjuuukt slag (ngt ojämt underlag som man inte ser och skidar kickar till) på vänsterskidan, nosen i sin tur rakt ner i snön som var gött vindpackat, ca 5-10cm tjockt, och krashen var ett faktum. Jag for runt tre varv, 2 med skidorna på och ett utan skidorna innan jag till slut stannade och fick koll på vad som var upp och vad som var ner. Skit läskigt med tanke på att första jag känner är att smäll mot huvet. Så...att jag har hjälm på mig jämt jämt jämt är inte dum idé alls. Jag är ingen Hugo "No Crash" Harrisson...än :P
Sista åket blev med Jocke som vi träffade nere vid liften. Han var på ride break från jobbet, han jobbar vid berget, och vi drog ett sjysst åk som heter Compton. Var lätt den bästa snön på hela dagen. Riktigt fin snö. Emil hittade en sjysst liten klippa som man kunde smälla med fart. Super fun! Dit kommer vi dra fler gånger!

Förutom det så blev det lite jacuzzi. Bacon cheese burgers till middag och Gökboet som kvällsbio. Rena rama rutinen här i Golden, inte så trist alls.

Saknar AK dock. Förhoppningvis kommer hon hit ett tag. Kan jag lära henne att åka offpiste. Kommer bli sjukt kul!

Later!

Håller på att fixa till designen. Såattehh....it looks like shit!

Den här veckan har varit väldigt olika de andra. Måndag och tisdag har jag ju redan bloggat om, så ons tors och fredag är det kvar.
Onsdag började med MYCKET stoke! Skulle få tura med mina skidor för första gången (gå på skidorna upp för berget). Som sällskap fick jag Martin, Jonas, Jim, Amelie och Mikael. Vi började dagen med att åka White Wall som var rätt förstört. Även om det bara har varit öppet i mindre än en vecka så har en jäkla massa åkare varit där och ritat sina linjer i snön. Efter det uppvärmningsåket så var det dags att börja knata. Vi skidåkare hade med oss rätt utrustning medan brädåkarna inte hade det, så vi gick ovanför snön och brädåkarna knädjupt, ibland värre.
Det tog ca 30 minuter att komma upp och vid toppen stod Rookie och hans två polare och väntade. Jag tror inte att jag har pratat om Rookie tidigare men han är iaf en totalt galen skidåkare som slänger sig utför det absolut värsta han ser. Han droppade en 20meters klippa i Rogers Pass bland annat, tom Ethan som åker friåknings tävlingar tycker Rookie är galen...det säger en hel del!
Iaf så stannade han och frågade oss om vi ville hänga med och hoppa med dom. De hade alltså hittat ett bra ställe för att smälla upp ett hopp. Eftersom ingen av oss hade särskilt bra utrustning för det och att vi alla suuuuger på det freestyliga på snön (framför allt för att vi suger) så åkte vi ner ett rätt mellow men skönt åk ner för att sedan käka lite mellanmål och sedan hika upp igen.
Så vi surfar ner i den sjukt lätta snön som bara sprutade ööööverallt när man for ner. Vi stannade va 50 fallhöjd från "botten" och bestämde oss för att hajka upp till Rookie och hans polare. Så vi satte på oss hudarna och satte bindningarna i gå läge och började knata. Det tog ca fem sekunder innan vi såg en galen Rookie komma dunrandes genom luften i en dubbel bakåtvolt sådär 4-5 meter ovanför marken. Ena rotationen såg perfekt ut sedan sträcker han ut för att sakta en ner den andra. Hela luftfärden tog ett abrupt slut när han tok krashade och skidor och stavar flög överallt! Såg inte ut som man kunde överleva, men han var kvickt upp på fötterna och började knata upp för hoppa igen. Vi kom fram efter 5 minuters gående och där möttes vi av Rookies polare som presenterade sig som Brent. Sjukt nog så var båda av Rookies kompisar kompisar till Jonas förra roommates. Så det var rätt skoj och det blev lite snack om Rob som deras gemensamma vän hette. Under tiden hade Rookie knatat upp för att dra ett hopp till. Den här gången blev det en stoooooor 540. Swtich landning (baklänges) i den landningen var inget att rekomendera. Rookie krashade rätt bra och låg kvar ett tag. Han kommer sen upp, "Are you allright??" frågar Ben varpå Rookie dröjer lite med svaret och sen säger "No....I don´t think so. You know how you have a usefull bone and one useless in your arm...Well if something is broken ....it´s the useless one." Han kavlar upp ärmen och visar armen så fått lite mer volym och fått en stor bula som buktade ut ca 3cm, instant bula kan man säga eftersom han fick smällen 5 minuter sedan. Vi har då käkat klart och sa adjökens och började dra upp igen.
20 minuter och och sen är vi på toppen, där vi till vår förvåning möts av en Jim och en Amelie men ingen Mikael. Då hade dom alltså pulsat u snön upp till knäna heela vägen upp, och det hade tagit över en timma att göra. Amelie hade piskat på gossarna så att dom kom upp....disiplin ska det va!
Vi frågar efter Mikale och Ams säger att han redan åkt och då har han alltså tagit en riktigthårig ränna som jag kollade lite på första gången vi var på toppen. Eftersom jag inte kan vara sämre än en brädåkare så dundrade ag oxå ner. Var inte alls så farlig som jag trodde när jag stod vid toppen.
Vägen ner var lång och trixig och fantastiskt tråkig. Så det fick avsluta dagen.

Dagen därpå var det nästan samma visa förutom att brädåkarna hade fixat sig snöskor och att Amelie hade bestämt sig för att åka skidor ist för bräda och skulle hålla sig i systemet. Karl som hade tänkt att hänga med på turen märkte i liftkön att han hade glömt sina trekkers. Så då fick han joina Ams i systemet.
Men iaf så var vi på vår väg upp mot toppen. Tog ca 40min...sen bestämde sig Micke för att ta en riktigt hårig ränna......sjukt hårig!!!! Jag åkte rännan som jag åkte dagen innan och sedan fotade jag och filmade Micke när han drog ner. Han kom ca halvvägs och sedan krashade han, han hittade iofs rätt ställe att krasha på eftersom det var helt rent där och ca 20 meter innan så var det vassa stora elaka stenar överallt. Drog ner samma väg som dagen innan. Gick bra mkt lättare den här gången eftersom man visste vad som skulle komma hela tiden. Var bara att kötta på!

Shit var långt det här inlägget blev....ngn som läst allt än så länge??

Igår...fredas.... så var det dax att göra lite småhajker och för mig att släpa med kameran ut i bakgården. Hajkade T1 via terminator ridge och fick lite sjyssta pix. Va lite märklig snö och det fanns lite lager inunder som var lite oroliga. Jag sjäkv släppte ett par stora block när jag gjorde en stor sväng. Läskigt värre faktiskt. Men dagen var fin och här kommer lite bilder från den dagen...änjåj!

Har hänt lite skoj här på sistone! Har äntligen fått mina bindningar monterade på mina 4FRNT EHP193or. Riktigt bestar som är sjukt mkt roligare än mina gamla rossi skidor! Hade lite knix med dom första vändorna men jag börjar komma mer och mer överräns med dom. Dom har gjort att jag har fått tillbaka mitt självförtroende.
 Va ute igår och åkte med Jonas (telemarksåkande snubbe), Amelie och Sofia (snowboard/skidor). Jonas och Sofia gjorde deras första dag på berget så vi höll oss till rätt lugna ställen. Körde uppkörd hela dagen och lekte runt för att dom skulle få igång benen.
 Jag hade hela dagen åkt och spanat på var jag skulle kunna göra säsongens första drop.
Linje nr 1 var en linje nerför baksidan av CPR ridge. Droppet heter the diagonal och fått sitt namn av...att det är två klippor som ligger just på...diagonalen..makes sense! Stod uppe på kanten och frågade två locals om dom visste dom det var här som the diagonal var. "Yeah...just straight down there...go for it" fick jag som svar. Så jag åkte ner. Spanade in en linje som kändes möjlig, skrek ner till Jonas som stod vid botten av ridgen "HUR SER LANDNINGEN UT??!!!!". Som svar får jag höra "NEJNEJNEJNEJ!!!". Jag åkte ner till honom och kollade hur det såg ut....och nej. Jag gillar varken stenar eller träd särskilt mkt i min landning så det fick vara....for now.
Linje nummer två var precis under en transportsträcka. Ca 5meter hög klippa som jag redan från dag ett sagt att jag ska ta...perfa för att börja säsongens huckande. "Den ska jag ta första åket imorrn!!"
Sen åkte vi hem. Käkade lite mat, drack lite bärs och gick ut och festade.
 Var rätt opeppad på att gå ut och att det var hur lite folk som helst ute gjorde inte saken bättre. Jag gick hem innan de andra och det var det.
 
Eftersom jag dagen innan lovat att jag skulle ta klippan first thing var jag ju tvungen att göra det. Så första vändan gled jag ner mot den...kollade var jag skulle ha mitt uthop och såg att jag inte skulle ha tillräckligt med fart för att klara av den. "Jag tar den nästa vända" sa jag till Amelie. "NU GÅR DU UPP OCH TAR DEN!" svarade hon snabbt. Jag hade trots allt lovat att jag skulle göra den. Så jag gick upp ett par steg. Laddade lite och satte skidorna i fall linjen. Landade (såg knappt landningen pga dålig sikt) och sedan krashade. Gjorde inte ont på ngt sätt men man vill ju bara stompa (landa perfekt på fötterna) landningen ist för att halv-mes-krasha! Som tur var fick Ams det på bild och kan nu skratta åt min fula position i luften resten av säsongen. "Kul att jämföra med hur det ser ut i slutet av säsongen!". Håller iofs med om det ...men just nu vill jag inte se bilderna...kommer dock posta...några utvalda snart. Så håll till godo!

Jag har faktiskt varit lite kass på att dokumentera med bilder hur mina dagar på berget är. Men saken är den att jag vågar inte åka på (och troligtvis krasha hårt) med kameran i ryggan. Därför har det än så länge inte blivit så mkt bilder. Kommer bli bättring på det ska ni se!

Har även fått nytt blod i huset. Jim heter han. En skön brädåkande skåning säsongat med Mikael tidigare!

That´s all for now! Stay tuned!

Ja, idag har inte mkt hänt. Skulle ju sova riiiktigt länge för att sova bort dagen. Helger är inte så skoj direkt. Inget att göra! Fram med ölen och fräs igång med jacuzzin. Så ser de flesta av helgkvällarna ut.
Igår natt var jag uppe lääääänge länge. Kom faktist inte i säng förrän fyra. Jag satt först uppe och pratade med A-K och började sedan kolla på Ali G. När jag kände att det var dags att knyta sig så spanade jag först in uret som sa att det var 30min kvar tills Amelie skulle åka iväg till greyhound stationen för att plocka upp Sofia som ska bo hos oss. Så jag satt kvar i min lugna vrå och väntade på att det skulle röra sig uppe på våning numero dos. 20 min senare staplar en något yrvaken Ams ner från trappan och förklarar att det blir övningskörning. Hon har i stort sett aldrig kört automat (som vår fina, nu, fungerande F-150 är), vilket jag har gjort....this (one) many times tidigare. Så vi går ut till bilen och drar igång skönheten. Från och med att hon vrider om tändningen till att hon gapar för full hals "VAR SITTER BROMSEN!!!!" dröjer det nog 10 sekunder. I full panik hittar hon till slut just....bromsen. Annars hade vi backat in i den jättestora snödrivan som plogbilen har skottat upp på andra sidan av vårat hus. Vi plockar sedan upp Sofia, eskorterar henne till huset och går och sover.

 Dagen efter så börjar det just segt med att man inte känner sig ett dugg utvilad. Käkar min numera rituella frukost som består av mjölk, havregryn och tveksam hallonsylt. Går in till nördhörnan (där alla datorer samt tv:n står) där jag möts av Karl som redan var uppe. Alla andra var på väg ut för att söka jobb eller köpa liftkort (Jonas och Sofia). Efter ett tags nördande kommer Emil hem lite smått besviken. Då har de alltså varit på en fancy-schmancy resturang som heter Peaks som ligger vid gondolen och sökt jobb. Chefen kallade in Amelie först varpå hon får drömtiderna! Bara helger 12-...vad det nu var. Men hon jobbar bara sjyssta tider! Good for her. Emil kommer in som nummer två och får ett mindre kul erbjudande om att jobba helger +två till tre dagar till i veckan. Då med dåliga tider. Efter en stunds förklarande över hur trist det var att inte få de sjyssta itderna (fastän han inte var så peppad på jobbet ändå) så försökte han införa ett dataförbud. Det gick åt helvete och han satt själv med ögonen klistrade vi LCD skärmen 30 min senare.

 På eftermiddagen för vi för oss att vi ska 1. bygga på railet och 2. skotta rent runt jacuzzin. Det har vi tydligen fått klara direktiv om att det skall göras! Efter ett par timmars slit, som innehöll bland annat en Kalle som ramlar av taken när han skulle rensa det från snö :P, så var vi äntrligen klara. Blev riktigt cleant överallt. Mat skulle göras och det blev det oxå. Teryaki kyckling med ris och wokgrönsaker blev det! Inte illa för att vara bummarkök :P Till det blev det en kall Guinness. Satt som en käftsmäll i ryggen :D
 Eftersom de nya inte hade fått löga sina kroppar i jacuzzin samt att det faktiskt är helg :D (OMG) så blev den självklara övergången till ölande i just...jacuzzin ett faktum. Ett antal öl och för-russinade kroppsdelar senare fick Karl den eminenta idén att.."railet vore skoj att prova nu!". Sagt och gjort slängde han på sig hela kittet och drog ut och raila. Jag och Emil fotade och jag fick en riktigt clean bild på det hela! SE OCH NJUT! (klicka på bilden för att få se den i större format)


Kvällen/natten avrundades med tre avsnitt av Playa Del Sol, mer öl och konspirationer om att haffa bilen och dra till Revelstoke imorrn. Nyktrast kör.....nåja. Får se hur det blir med det.

PS...snart är det måndag...weeehooo!

Inget händer. Åkte lite skis idag. Jonas kom hit och anslöt sig till sällskapet.
Det är verkligen inget bra väder här. Dimmigt och lite halvvarmt.
Usch! Inget skoj att skriva mer.

JO!!! Småkronorna i final!!! GO SWEDEN GO!

Gott nytt på er alla! Hoppas ni hade en rolig kväll/natt och en bra start på 2008 som enligt utsago ska bli bästa snöåret i mannaminne här i Kicking ;D
Min dag började lite segt. Klev upp ca 9.30, käka frulle och började sakta men säkert plocka på mig prylarna. Det skulle bli hajkning idag. Innan vi skulle sätta iväg mot berget så skulle lite andra saker tas om hand om. Bland annat skulle Martin till greyhound stationen i "stan" för att hämta upp sina hudar (stighudar) som han hade råkat lämna kvar på sin färd hit. Vi andra passade på att göra lite annat under tiden. Jag själv gick raka vägen till posten för att se om mina nya skidor hade kommit. YESSS!!! det hade dom! Bara att punga upp med 450 CAD (kändes som att jag stulit skidorna då jag sålt mina dagen innan för 400 CAD) ur plånkan. Sagt och gjort så var det dags för oss att bege oss mot berget.
Vi kommer upp ca 20 minuter senare (snirklig och isig väg) för att mötas av fulla parkeringar. Fulla parkeringar betyder ofta mkt folk i systemet. Inget undantag idag tyvärr. Knökfullt i liftkön (tur att det bara händer en-två gånger per år i denna håla) och lite liftproblem gjorde att Per blev en smula otålig och framförallt kall. 15 minuter senare och en smula irriterad sätter jag mig i liften. Irritationen byttes snabbt mot skratt och glada miner då man ser det vackra bergslandskapet breda ut sig! Efter ett par åk med lite switchåkningstränande, åka baklänges (på de nya feeeta skidorna), bestämde vi oss för att hajka en sväng. Vi tog samma hajk som vi hajkade för två veckor sedan, fast den här gången gick det dubbelt så snabbt eftersom vi slapp spåra.
Väl på toppen så blev det en del dividerande om vart det skulle åkas och varför. Vi hade hört att det skulle ha gått en lavin faktor 3, kan ställa till med MKT skada, med två meter brottkant i den bowlen vi skulle ner i (detta märkte vi senare att det inte var sant). Efter många om och men så gav vi oss iväg. Karl, Mikael och Emil skulle hajka upp en bit till för att ta ett stort åk. Ett "skita-på-sig" åk som Micke beskrev det. Jag med mina mittmonterade nudlar kände mig inte så peppad på att gambla och höll mig till mindre exponerade delar.
Eftersom vi inte har någon täckning med mobilerna uppe på berget så fick vi stå och vänta på att grabbarna skulle åka utifall någon form av räddningsaktion skulle behövas. Som tur hände inget och alla kom hem levande. Den som var närmast att slå sig rejält var Micke som körde den hårigaste linjen än så länge. Han hade rekat ett åk som han trodde på. Kör ner mot första droppet, laddar på och.....fullkomligt flyger som en trasa nerför klippan. Landar någon meter från ett gäng elaka stenar och återfår kontrollen för att sedan krasha efter ytterligare några meter.

Kvällen blev märkligt och lyckad! Vi hade fått besök av en förbipasserande bummare av svenskt slag. Maten som konsumerade var ett gäng med grillade feta stekar med potatis och svampsås .
Efter mat och ett antal öl begav vi oss mot Andersson Road där J-F bodde (en av Jockes arbetskamrater) där det bjöds på bonfire och skön atmosfär. Jäkligt kul att umgås med annat folk än bara svenskar för en gångs skull.
Tolvslaget firades vi elden och det sjöngs och spelades gitarr. Det bjöds tom på svensk musik i form av Save tonight med Örnöga Körsbär. Inte illa!

Den hära dagen efter var inte fullt lika rolig som dagen innan. Jag har mest varit slö som en oslipad skidsko och försökt att bli människa.

Oh well. Som sagt så hoppas jag att alla hade det bra på nyår och god fortsättning på det nya året!

Over n out!