22år goddammit!
Yes...nu sitter man här i fåtöljen, bers i ena näven och datorn i andra. Reservationer för stavfel :P Kollar tydligen på ngn kass Seagal film och mår götta. Dagen var klockren från första början. Jag vaknar innan de som skulle sjunga för mig vaknar. Så jag får höra direkt jag kommer ut "Per! Gå och lägg dig igen" Sj hör jag Sofia säga "Per, Har ni några egg?" Så jag svarar såklart..." VA?!". Sen fattar jag.... upp i sängs igen...."sova" och sen vakna upp till vackra toner från de jag bor med....utom Kalle...för han sov :P
Prognosen för dagen sa..sol sol sol. Så när vi kommer upp till berget och ser att det bara är moln moln moln blir vi lätt besvikna. Vi hade ju trots allt tänkt att dra ut på tur till Molars för tredje dagen irad. Så vi sätter ner mot 4stols liften...sedan knatar upp mot Whitewall för att sedan gå till back of Ozone. Där körde vi en superskön ränna (bild från rännan finns i förr förra blogg inlägget) som jag kört en del innan och har bra koll på. Så man hoppar ner och hoppas på bra snö. Men neh... snön bara krasa sönder och försvann. Så det var bara att ladda bajset och hoppas på det bästa. Så klipp hopp till en vad jag trodde skulle vara en lite hård landning, fast som visade sig vara en mkt bra landning. Svish svish och en straightline senare var jag i botten och väntade in de andra för att sedan fortsätta mot Rudys.
Målet med Rudys vara att antingen köra "Alaska rännan" eller "Mickes Ränna". Alaska rännan är sket lång och smal som en morot och har lite vassa stenar som omgivning, trots det är den åkbar. Mickes Ränna tog Micke i början av säsongen. Han hade bra sikt och riktigt fin snö. Efter det har det inte varit så många dagar med rätta förhållandena pga vind och värme och då varit lite kass snö. Men igår var det perfa förhållanden! Stundtals var sikten så bra att man såg hela vägen ner till botten! Så jag och Kalle stod och laddade och väntade på att dimman skull lätta. Det tog ca 5 min innan sikten hade gått från bra till dålig till sämst och sedan tillbaka till bra. "Fan har man gått runt och sagt att "Shit vad jag är sugen på Mickes Ränna...nästa gång det är bra snö så tar jag den!" och sedan inte tar den...så är man ju kass!" Var mitt resonemang för att köra rännan. Så jag tog beslutat att nu fan kör jag! En fistpump med Kalle sen hoppade jag ner i rännan. Bra nervös och riktigt hög puls de första hoppsvängarna ner. När det var go time där rännan blir som smalast (ca 1,5m bred) pekade jag skidorna neråt och körde. Det enda jag visste var att det skulle komma ett litet drop i mitten av rännan och att vara beredd på det. Pang sa det i skidorna när jag körde på stenen som förut var droppet, men som nu var ett hårt jäkla gupp. Jag hade bra postion på skidorna hela vägen och kunde vara lugn när man susade ner i rännan. Det enda jag såg var världen som susade förbi och det enda jag hörde var "sshshshshshshsssss".
När jag kom ner så kände jag inte det stoket man brukar känna när man gjort ngt läskigt eller riktigt skoj, utan jag kände mer..."jaha?". Ett antiklimax utan dess like skulle man kunna säga.
Eftersom jag och Kalle sa att det verkligen var en One-man-chute så var ju tanken att han inte skulle åka den. Men när han hade sett hur bra det gick för mig och hur lite snö jag hade dragit ner tack vare att jag inte svängde så bestämde han sig för att åka den oxå. Såg sjukt coolt ut när han kom ut ur rännan i världens fart! Way to go dude!
När stoket hade lagt sig och vi fötterna började göra sig påminda så la vi oss ner i snön och undrade var de andra hade tagit vägen. "Jag tror att Emil står och laddar i den andra rännan" sa jag. Mkt rikrigt så kom han ner i den andra rännan ca 5sekunder senare. "Nu kommer han att spraya massa snö på oss" var nästa kommentar. Även där hade jag rätt. Världens stopp slagg framför Kalle så han såg ut som en snögubbe. "Ne förlåt ...det var inte meningen" var Emils respons :P haha..jaja
Molars hajken var riktigt jävlig, tredje dagen i rad och allt. Bläää va man var svettig och trött när man kom upp! Upp och gräva en lite snösoffa. Sitta och dra i sig käket i lagom takt för att sen åka ner i Molars skogen som är sjukt rolig! Eftersom vi var fem st så delade vi upp oss. Jag och Kalle körde själva medan de andra skulle filma lite och så. Full on hela vägen ner var mottot! Sjukt rolig åkning. Dessutom så krahade jag inte alls i skogen som på filmen. Jag var med på första hoppet och landade för att sen åka runt komperssionen ( där jag gjorde den snygga kullerbyttan). Så hah!!! REVANSCH!
Ett episkt åk fick avsluta dagen. Blev lite daylodge och massa vatten och två grattis på födelsedagen pussar på kinden (sådär typiskt franskt) av Alexandra som vi hajkade med i söndas. Jäkligt paff.
Festen blev riktigt lyckad! Nästan alla var där....en del som hade skadat sig och blivit kvar i Revelstoke och en del...orkade inte (slöa jävlar!). Tom Amelies arbetskamrater Jean-Fred och Renault var där så jag fick faktiskt en fransk grattis på födelsedagen sång....inte illa! Som presnter fick en tårta och en flaska (blä) sambuka som bjöds runt på rätt friskt. Bubbel badades oxå en hel del. Av Anna och Lisa fick jag en minitårta i form av Dannys brownies och 2 shotglas som det står Revelstoke. De valde mellan en Revelstoke kepa och shotglas....BRA VAL TÖSER!
Idag var jag gött bakis och åkte upp sent till backen för att bara köra runt och njuta av solen lite. Det var jag, Sofia, Amelie och hennes far Mats som körde runt och gorde systemet osäkert. Skoj och skönt att slippa att sitta och mögla i huset en så fin dag.
Så har även Micke och Karl åkt hem. Jävligt tråkigt att dom åkte. Men dom trivdes inte riktigt och den totala avsaknaden av park gjorde inte saken bättre. Blir reunion i sommar ngn gång. Och datorer finns ju oxå som tur är. Så kontakten kommer man ju att hålla.
Nu ska jag sova...klockan är 22.20 här den 5 Mars.
Over n out!
Prognosen för dagen sa..sol sol sol. Så när vi kommer upp till berget och ser att det bara är moln moln moln blir vi lätt besvikna. Vi hade ju trots allt tänkt att dra ut på tur till Molars för tredje dagen irad. Så vi sätter ner mot 4stols liften...sedan knatar upp mot Whitewall för att sedan gå till back of Ozone. Där körde vi en superskön ränna (bild från rännan finns i förr förra blogg inlägget) som jag kört en del innan och har bra koll på. Så man hoppar ner och hoppas på bra snö. Men neh... snön bara krasa sönder och försvann. Så det var bara att ladda bajset och hoppas på det bästa. Så klipp hopp till en vad jag trodde skulle vara en lite hård landning, fast som visade sig vara en mkt bra landning. Svish svish och en straightline senare var jag i botten och väntade in de andra för att sedan fortsätta mot Rudys.
Målet med Rudys vara att antingen köra "Alaska rännan" eller "Mickes Ränna". Alaska rännan är sket lång och smal som en morot och har lite vassa stenar som omgivning, trots det är den åkbar. Mickes Ränna tog Micke i början av säsongen. Han hade bra sikt och riktigt fin snö. Efter det har det inte varit så många dagar med rätta förhållandena pga vind och värme och då varit lite kass snö. Men igår var det perfa förhållanden! Stundtals var sikten så bra att man såg hela vägen ner till botten! Så jag och Kalle stod och laddade och väntade på att dimman skull lätta. Det tog ca 5 min innan sikten hade gått från bra till dålig till sämst och sedan tillbaka till bra. "Fan har man gått runt och sagt att "Shit vad jag är sugen på Mickes Ränna...nästa gång det är bra snö så tar jag den!" och sedan inte tar den...så är man ju kass!" Var mitt resonemang för att köra rännan. Så jag tog beslutat att nu fan kör jag! En fistpump med Kalle sen hoppade jag ner i rännan. Bra nervös och riktigt hög puls de första hoppsvängarna ner. När det var go time där rännan blir som smalast (ca 1,5m bred) pekade jag skidorna neråt och körde. Det enda jag visste var att det skulle komma ett litet drop i mitten av rännan och att vara beredd på det. Pang sa det i skidorna när jag körde på stenen som förut var droppet, men som nu var ett hårt jäkla gupp. Jag hade bra postion på skidorna hela vägen och kunde vara lugn när man susade ner i rännan. Det enda jag såg var världen som susade förbi och det enda jag hörde var "sshshshshshshsssss".
När jag kom ner så kände jag inte det stoket man brukar känna när man gjort ngt läskigt eller riktigt skoj, utan jag kände mer..."jaha?". Ett antiklimax utan dess like skulle man kunna säga.
Eftersom jag och Kalle sa att det verkligen var en One-man-chute så var ju tanken att han inte skulle åka den. Men när han hade sett hur bra det gick för mig och hur lite snö jag hade dragit ner tack vare att jag inte svängde så bestämde han sig för att åka den oxå. Såg sjukt coolt ut när han kom ut ur rännan i världens fart! Way to go dude!
När stoket hade lagt sig och vi fötterna började göra sig påminda så la vi oss ner i snön och undrade var de andra hade tagit vägen. "Jag tror att Emil står och laddar i den andra rännan" sa jag. Mkt rikrigt så kom han ner i den andra rännan ca 5sekunder senare. "Nu kommer han att spraya massa snö på oss" var nästa kommentar. Även där hade jag rätt. Världens stopp slagg framför Kalle så han såg ut som en snögubbe. "Ne förlåt ...det var inte meningen" var Emils respons :P haha..jaja
Molars hajken var riktigt jävlig, tredje dagen i rad och allt. Bläää va man var svettig och trött när man kom upp! Upp och gräva en lite snösoffa. Sitta och dra i sig käket i lagom takt för att sen åka ner i Molars skogen som är sjukt rolig! Eftersom vi var fem st så delade vi upp oss. Jag och Kalle körde själva medan de andra skulle filma lite och så. Full on hela vägen ner var mottot! Sjukt rolig åkning. Dessutom så krahade jag inte alls i skogen som på filmen. Jag var med på första hoppet och landade för att sen åka runt komperssionen ( där jag gjorde den snygga kullerbyttan). Så hah!!! REVANSCH!
Ett episkt åk fick avsluta dagen. Blev lite daylodge och massa vatten och två grattis på födelsedagen pussar på kinden (sådär typiskt franskt) av Alexandra som vi hajkade med i söndas. Jäkligt paff.
Festen blev riktigt lyckad! Nästan alla var där....en del som hade skadat sig och blivit kvar i Revelstoke och en del...orkade inte (slöa jävlar!). Tom Amelies arbetskamrater Jean-Fred och Renault var där så jag fick faktiskt en fransk grattis på födelsedagen sång....inte illa! Som presnter fick en tårta och en flaska (blä) sambuka som bjöds runt på rätt friskt. Bubbel badades oxå en hel del. Av Anna och Lisa fick jag en minitårta i form av Dannys brownies och 2 shotglas som det står Revelstoke. De valde mellan en Revelstoke kepa och shotglas....BRA VAL TÖSER!
Idag var jag gött bakis och åkte upp sent till backen för att bara köra runt och njuta av solen lite. Det var jag, Sofia, Amelie och hennes far Mats som körde runt och gorde systemet osäkert. Skoj och skönt att slippa att sitta och mögla i huset en så fin dag.
Så har även Micke och Karl åkt hem. Jävligt tråkigt att dom åkte. Men dom trivdes inte riktigt och den totala avsaknaden av park gjorde inte saken bättre. Blir reunion i sommar ngn gång. Och datorer finns ju oxå som tur är. Så kontakten kommer man ju att hålla.
Nu ska jag sova...klockan är 22.20 här den 5 Mars.
Over n out!
Kommentarer
Postat av: Junitjej
Denna blogg är såååå snygg!
Trackback
