Beachparty och skador
Ohh jaa...åter igen så är jag seg med att uppdarera er med vad som händer här i Golden.
Förra veckan bestod som alla andra veckor av skidåkning and plenty of it. Körde Repeater på onsdagen och det var sjukt jobbigt. Tar sådär 4 timmar att gå dit. Dock så får man 3 riktigt bra åk på vägen.
Hajkerna gick rätt snabbt ändå tills vi hade ca 50 höjdmeter kvar att avverka. Då försvann alla bra hudspår och kvar var is och djävulskap! Så den sista biten tog säkert 20min.
Sjukt trött men sjukt nöjd nådde jag toppen av Repeater. Namnet kommer från radiotornet som står på toppen (en sk repeater) och ser ut som en gigantisk dildo.
Det tog inte lång tid innan vi började frysa smått eftersom det blåste halv storm däruppe. Lite vatten och en halv mars senare var det dags att börja åka ner. Kollade efter bra ställen att åka på, och det tog en liten stund för att det var trots allt inga optimala förutsättningar för att åka den dagen. Dålig sikt, blåsigt på viss sidor och att de sidor som blivit exponerade av sol var isiga och omöjliga. Så vi hittade en ränna som var bra på en sida och fantastiskt dålig på den andra. Jag åkte ner först och la de första spåren i hela rännan. Det va ett jäkligt kul åk med lite smågranar här och var och snön var ....riktigt bra. Saken var den att ju längre ner vi kom så blev det sämre och sämre snö. Till slut var det bristande skare och hoppsvängar tunga som faen framtvingades för att kunna ta sig ner. Men ner kom vi iaf, trötta och glada.
Dagen efter blev en riktigt bra dag. Hade bra sällskap och allt kändes kanon. Vädret var, snön var ok och vi skulle ut och tura lite.
Började med Ozone. Det mesta var rätt uppkört förutom en ränna som jag har kört rätt många gånger som har ett dropp i mitten..iofs inte mandatory men nära på. När jag såg Anna swisha ner för rännan och såg hur bra snön såg ut och hur kul hon såg ut att ha, så blev jag så laddad och glad att jag bara såg klippan och tänkte "det här har jag lätt", blev riktigt pushad till att köra på. Så jag droppar in i första sektionen av rännan ser droppet, fokuserar och pekar skidorna i fallrikningen och åket bar av. Snön var bra, outrunnet kändes bra och lyckan spred sig i kroppen.
Sjukt stokad kom jag ner och vi sadlade om för att ta oss upp på rudys. Det var rätt bra spår upp men inga grymma spår, så det tog inte så lång tid att komma upp till toppen.
Målet med rudys var att köra en linje som vi inte hade kört innan. Insteget var rätt knöligt och brant, men inte omöjligt. Snön i sjävla rännan var, rätt skumm. Det va rätt mjukt men ändå så var det hårt?! Anna var först ner i rännan och det såg inte så farligt ut när hon åkte ner. När hon kom fram till platsen som vi bestämt att stanna vid så skrek hon att snön var lite vindpackad och att ta det lite lugnt. Lugnt ä väl inte det roligaste ordet att höra när man ska åka skidor. Så jag försökte att hålla så bra fart som möjligt men det var för tungt för att hålla bra fart hela vägen och jag var tvungen att stanna efter ett tag och flak som jag slagit upp kom efter mig. Så jag fortsatte ner till Anna och vi började kika på en liten kamm som vi skulle ta oss över för att ta oss till åket som var tänkt. Det var stenigt men det gick rätt lätt att ta sig dit, och snön på andra sidan var lätt värd några nya små repor i belaget. Riktigt snabb och surfig snö hela vägen ner. Så ett par bra svängar ner för att sen åka ner till liften igen.
Mitt i skogen påväg hem så fastnar ena staven i en buske så jag måste stanna...sidesteppa tillbaka och hämta den. Drygt värre. Och som inte det vore nog så efter den svåra biten på transporten så finns det en veledronsväng som i regel är jäkligt lätt. Men jag lyckas får skär på innerskidan så den korsade över den andra så jag flyger över kanten och landar med bröstkorgen på kanten och slår huvet i isen bredvid. Jag tappade luften totalt och blev rätt yr och fick vänta någon minut för att åka vidare, med huvudvärk. Trist slut på dagen, men inget kunde förstöra dagen ändå som hade varit jäkligt rolig.
Beachparty i Kanada i Mars?? What? Yes det går alldeles utmärkt att ha :D The Lyric Formerly known as Packers hade ett beachparty på lördagen. Synd nog så var det inte tvång på att ha shorts/bikini/våtdräkt så alla Calgarians (turister) var tråkiga och körde med vanliga kläder. Men jokes on them, torra töntar!
Kvällen var bra med riktigt bra musik och kul folk som var ute och festade på....bra drag!
Tyvärr så hade det hänt en tråkig sak samma dag. Anna, Lisa, Shawn, Andreas och Johan var i Rogers pass och turade. Snön var all times och dom hade ett långt och fint åk att göra när disaster struck. Anna ramlar över några stenar och får skidspetsen mellan gogglarna och hjälmen och slår upp ett stort och djupt sår i pannan. Blodet pulserade ut och hon var tvungen att föras till sjukhus där de fick sy 8 stygn, 2 i muskeln och 6 utanför.
Detta var nu för ett tag sedan och hon har fått gått runt med stygn och tejp och annat skit på huvet. Stygnen försvann iförrgår och såret ser riktigt fint ut.
Den här veckan har annars präglats av en sjuk Per, bra foton och folk som åkt hem. Så ingen optimal vecka precis.
Avslutades bra iaf med ett gäng bra åk. 2 i systemet (varav jag satte 2 sköna uppskattningsvis 4m höga dropp) och ett åk på t2,5 där snön var all times. Jäkligt kul avslut. Nu har lite hänt i livet mitt under säsongens gång så funderingar på att åka til whistler med de andra och vara där i 2 veckor krypit fram. 7000kr för 2 veckor känns som mkt pengar. Men kan man sätta ett värde på lycka??
Förra veckan bestod som alla andra veckor av skidåkning and plenty of it. Körde Repeater på onsdagen och det var sjukt jobbigt. Tar sådär 4 timmar att gå dit. Dock så får man 3 riktigt bra åk på vägen.
Hajkerna gick rätt snabbt ändå tills vi hade ca 50 höjdmeter kvar att avverka. Då försvann alla bra hudspår och kvar var is och djävulskap! Så den sista biten tog säkert 20min.
Sjukt trött men sjukt nöjd nådde jag toppen av Repeater. Namnet kommer från radiotornet som står på toppen (en sk repeater) och ser ut som en gigantisk dildo.
Det tog inte lång tid innan vi började frysa smått eftersom det blåste halv storm däruppe. Lite vatten och en halv mars senare var det dags att börja åka ner. Kollade efter bra ställen att åka på, och det tog en liten stund för att det var trots allt inga optimala förutsättningar för att åka den dagen. Dålig sikt, blåsigt på viss sidor och att de sidor som blivit exponerade av sol var isiga och omöjliga. Så vi hittade en ränna som var bra på en sida och fantastiskt dålig på den andra. Jag åkte ner först och la de första spåren i hela rännan. Det va ett jäkligt kul åk med lite smågranar här och var och snön var ....riktigt bra. Saken var den att ju längre ner vi kom så blev det sämre och sämre snö. Till slut var det bristande skare och hoppsvängar tunga som faen framtvingades för att kunna ta sig ner. Men ner kom vi iaf, trötta och glada.
Dagen efter blev en riktigt bra dag. Hade bra sällskap och allt kändes kanon. Vädret var, snön var ok och vi skulle ut och tura lite.
Började med Ozone. Det mesta var rätt uppkört förutom en ränna som jag har kört rätt många gånger som har ett dropp i mitten..iofs inte mandatory men nära på. När jag såg Anna swisha ner för rännan och såg hur bra snön såg ut och hur kul hon såg ut att ha, så blev jag så laddad och glad att jag bara såg klippan och tänkte "det här har jag lätt", blev riktigt pushad till att köra på. Så jag droppar in i första sektionen av rännan ser droppet, fokuserar och pekar skidorna i fallrikningen och åket bar av. Snön var bra, outrunnet kändes bra och lyckan spred sig i kroppen.
Sjukt stokad kom jag ner och vi sadlade om för att ta oss upp på rudys. Det var rätt bra spår upp men inga grymma spår, så det tog inte så lång tid att komma upp till toppen.
Målet med rudys var att köra en linje som vi inte hade kört innan. Insteget var rätt knöligt och brant, men inte omöjligt. Snön i sjävla rännan var, rätt skumm. Det va rätt mjukt men ändå så var det hårt?! Anna var först ner i rännan och det såg inte så farligt ut när hon åkte ner. När hon kom fram till platsen som vi bestämt att stanna vid så skrek hon att snön var lite vindpackad och att ta det lite lugnt. Lugnt ä väl inte det roligaste ordet att höra när man ska åka skidor. Så jag försökte att hålla så bra fart som möjligt men det var för tungt för att hålla bra fart hela vägen och jag var tvungen att stanna efter ett tag och flak som jag slagit upp kom efter mig. Så jag fortsatte ner till Anna och vi började kika på en liten kamm som vi skulle ta oss över för att ta oss till åket som var tänkt. Det var stenigt men det gick rätt lätt att ta sig dit, och snön på andra sidan var lätt värd några nya små repor i belaget. Riktigt snabb och surfig snö hela vägen ner. Så ett par bra svängar ner för att sen åka ner till liften igen.
Mitt i skogen påväg hem så fastnar ena staven i en buske så jag måste stanna...sidesteppa tillbaka och hämta den. Drygt värre. Och som inte det vore nog så efter den svåra biten på transporten så finns det en veledronsväng som i regel är jäkligt lätt. Men jag lyckas får skär på innerskidan så den korsade över den andra så jag flyger över kanten och landar med bröstkorgen på kanten och slår huvet i isen bredvid. Jag tappade luften totalt och blev rätt yr och fick vänta någon minut för att åka vidare, med huvudvärk. Trist slut på dagen, men inget kunde förstöra dagen ändå som hade varit jäkligt rolig.
Beachparty i Kanada i Mars?? What? Yes det går alldeles utmärkt att ha :D The Lyric Formerly known as Packers hade ett beachparty på lördagen. Synd nog så var det inte tvång på att ha shorts/bikini/våtdräkt så alla Calgarians (turister) var tråkiga och körde med vanliga kläder. Men jokes on them, torra töntar!
Kvällen var bra med riktigt bra musik och kul folk som var ute och festade på....bra drag!
Tyvärr så hade det hänt en tråkig sak samma dag. Anna, Lisa, Shawn, Andreas och Johan var i Rogers pass och turade. Snön var all times och dom hade ett långt och fint åk att göra när disaster struck. Anna ramlar över några stenar och får skidspetsen mellan gogglarna och hjälmen och slår upp ett stort och djupt sår i pannan. Blodet pulserade ut och hon var tvungen att föras till sjukhus där de fick sy 8 stygn, 2 i muskeln och 6 utanför.
Detta var nu för ett tag sedan och hon har fått gått runt med stygn och tejp och annat skit på huvet. Stygnen försvann iförrgår och såret ser riktigt fint ut.
Den här veckan har annars präglats av en sjuk Per, bra foton och folk som åkt hem. Så ingen optimal vecka precis.
Avslutades bra iaf med ett gäng bra åk. 2 i systemet (varav jag satte 2 sköna uppskattningsvis 4m höga dropp) och ett åk på t2,5 där snön var all times. Jäkligt kul avslut. Nu har lite hänt i livet mitt under säsongens gång så funderingar på att åka til whistler med de andra och vara där i 2 veckor krypit fram. 7000kr för 2 veckor känns som mkt pengar. Men kan man sätta ett värde på lycka??
Kommentarer
Trackback
